Den 14 juni 2017 började en brand i ett kylskåp på fjärde våningen i Grenfell Tower i London. Sjuttiotvå personer dog. Det är fortfarande en av de dödligaste byggnadsbränderna i modern historia, och en av de mest förebyggbara.

Åtta år senare är det inte skillnaden mellan vad vi vet och vad vi inte vet som spelar roll. Den är mellan vad vi vet och vad som faktiskt har byggts upp, föreskrivits och upprätthållits.

Vad bevisen visar

Grenfell Tower hade inget automatiskt sprinklersystem. Det faktum står i centrum för varje seriös analys av katastrofen. Brandskyddsexperter har konsekvent hävdat att ett fungerande sprinklersystem nästan säkert skulle ha kontrollerat branden i lägenheten där den startade, innan den nådde den brännbara fasadbeklädnaden som förvandlade en begränsad incident till en katastrof som drabbade hela byggnaden.

Vid tidpunkten för branden saknade ungefär 96 procent av Londons kommunägda höghus sprinklerskydd. Grenfell genomgick en större renovering 2015 och 2016. Inga sprinkleranläggning installerades. Kostnaden angavs som ett hinder, med uppskattningar till cirka 200 000 pund för en eftermontering. Sjuttiotvå personer dog.

Uppgifterna om sprinklereffektivitet är inte tvetydiga:

  • Automatiska sprinkleranläggningar minskar antalet dödsfall i brand med 80 till 90 procent i byggnader där de finns och underhålls korrekt.
  • Genomsnittlig brandskada i en sprinkleranläggning är cirka 4 kvadratmeter (43 kvadratfot), jämfört med 18 kvadratmeter (194 kvadratfot) utan sprinkler.
  • Ingen har någonsin dött i en hushållsbrand i Storbritannien där sprinklersystemen fungerade som avsett

I de allra flesta bränder aktiveras bara en eller två sprinklers, vilket snabbt och med minimal vattenskada får branden under kontroll.

Jämförelsen av lacrossetornet

Tre år före Grenfell inträffade en anmärkningsvärt liknande brand på andra sidan jorden. I november 2014 antände en cigarett brännbart material på en balkong på åttonde våningen i ett flerfamiljshus i Melbourne, Australien. Branden spred sig snabbt upp längs fasaden via samma typ av aluminiumkompositbeklädnad med en polyetenkärna som senare skulle identifieras som branden vid Grenfell.

Resultatet blev helt annorlunda.

Lacrosse Tower hade ett automatiskt sprinklersystem. Sprinklersystem aktiverades på flera våningar och kontrollerade spridningen inifrån medan fler än 400 boende evakuerades säkert. Inga dödsfall inträffade. Personskadorna var lindriga. Egendomsskadorna var cirka 5,7 miljoner AUD, vilket var betydande men hanterbart.

Beklädnadsbrottet vid Lacrosse var nästan identiskt med Grenfell i sin mekanism. Skillnaden i utfall var inte tur. Det var aktiv brandbekämpning.

Dessa två bränder, på motsatta sidor av jorden, med tre års mellanrum, med samma fasadskada, berättar samma historia. Byggnader med sprinklers ger människor en chans att överleva. Byggnader utan dem gör det inte.

Vad som förändrades efter Grenfell

Storbritannien genomförde meningsfulla reformer efter utredningen. År 2018 förbjöd regeringen brännbar beklädnad på nya bostadshus över 18 meter (59 fot). Sprinklerkrav, som tidigare gällde för nya byggnader över 30 meter (98 fot), sänktes till 11 meter (36 fot) i England, medan Skottland gick längre och krävde sprinklers i alla nya bostadshus.

Grenfell Tower-utredningens slutrapport från 2024 innehöll 58 rekommendationer inriktade på kompetens, tillsyn och ansvarsskyldighet. Dessa är viktiga. Men rapporten krävde inte universella sprinklerkrav i befintliga byggnader, och ombyggnad av äldre bostadsbestånd är fortfarande ofullständig i Storbritannien och i många länder som följde med från utlandet.

Reformer som endast gäller nybyggnation skyddar de människor som kommer att bo i byggnader som ännu inte har byggts. De skyddar inte de människor som bor i byggnader som redan finns.

Det politiska gapet som kvarstår

För beslutsfattare och tjänstemän inom brandskyddsområdet är lärdomen från Grenfell inte bara att brännbar beklädnad är farlig. Det är att passiva brandskyddsåtgärder ensamma inte är tillräckliga. Brandskydd, brandbeständiga material och utrymningsplanering spelar alla roll. Men när en brand börjar är det aktiv släckning som kontrollerar den innan den blir oöverlevlig.

Varje jurisdiktion som ännu inte har föreskrivit sprinklersystem i höghus gör ett val. Det valet har konsekvenser som är väl dokumenterade och helt förutsebara.

De hinder som oftast nämns är kostnaden och komplexiteten i att renovera befintliga byggnader. Dessa är verkliga utmaningar, men det finns ingen anledning att låta byggnader vara oskyddade på obestämd tid.

Den beräknade kostnaden för att utrusta Grenfell Tower med sprinklersystem var cirka 200 000 pund. De mänskliga, ekonomiska och sociala kostnaderna för den efterföljande branden är oöverskådliga.

 En uppmaning till handling

Den 14 juni 2025 markerar åtta år sedan Grenfell. Det är ett lämpligt tillfälle att mäta avståndet mellan vad som lärdes och vad som har gjorts.

IFSA uppmanar beslutsfattare och kodansvariga i alla jurisdiktioner att:

  • Kräv automatiska sprinklersystem i alla nya höghus, utan undantag från tröskelvärden.
  • Upprätta tydliga tidslinjer och finansieringsplaner för sprinklerrenoveringar i befintliga höghus
  • Eliminera regelluckor som gör att äldre byggnader förblir oskyddade helt enkelt för att de är äldre än nuvarande krav
  • Behandla aktiv brandbekämpning som en icke-förhandlingsbar del av alla brandsäkerhetsstrategier i byggnader, tillsammans med passiva åtgärder.

Bevisen har funnits tillgängliga i årtionden. Grenfell gjorde det omöjligt att ignorera dem. Lacrosse visade hur ett annat resultat ser ut.

Människor som bor i höghus idag förtjänar samma skydd. Beslutsfattare har befogenhet att tillhandahålla det. Frågan är om de kommer att göra det.

Läs hela rapporten om Grenfell Tower:https://webarchive.nationalarchives.gov.uk/ukgwa/20250320032754/https://www.grenfelltowerinquiry.org.uk/phase-2-report