Ange din e-postadress för att ladda ner hela guiden.

E-post-CAPTCHA

En prestationsbaserad kodmiljö inom brandskydd hänvisar till ett regelverk där brandskyddsåtgärder i byggnader och andra strukturer baseras på deras förmåga att uppfylla specifika brandskyddsmål. Dessa kan vara att begränsa brandtillväxt, säkerställa säker utrymning eller skydda strukturell integritet, till skillnad från de betydligt vanligare och traditionella "föreskrivande" koderna.

När det gäller brandskydd skapades prestandabaserad design för att beakta byggnadens specifika egenskaper, såsom innovativa byggnadsdesigner, historiska strukturer eller komplexa industriella processer. Föreskrivande koder och standarder använder vanligtvis en universallösning som kan vara lämplig eller olämplig på grund av en byggnads unika egenskaper.

Det prestationsbaserade tillvägagångssättet främjar ett riskbaserat tillvägagångssätt för brandsäkerhet, där de önskade resultaten är i fokus framför fullständig efterlevnad av specifika kodkrav. Implementeringen av detta tillvägagångssätt kräver dock större teknisk expertis, djupgående analys och nära samarbete mellan arkitekter, ingenjörer, tillsynsmyndigheter och andra intressenter.

Preskriptiva koder – med flexibilitet

Även föreskrifter som anses vara mycket föreskrivande, som IBC, tillåter ofta prestandabaserade alternativ om konstruktörer kan visa lika stor eller högre säkerhet genom detaljerad analys som godkänts av den jurisdiktionella myndigheten. Däremot förlitar sig en verkligt prestandabaserad kod inte på föreskrivande krav som utgångspunkt.

Som ett exempel publicerade Brandskyddskommittén inom Nordiska Byggreglerskommittén en modell för prestandabaserad kod för brandskydd i byggnader år 1994 som föreslog följande allmänna mål:

”Varje byggnad och konstruktion ska vara konstruerad på ett sådant sätt och med sådana material, och deras inredning och utrustning ska vara sådan att de, med hänsyn till deras användning och placering, ger tillfredsställande brandsäkerhet för personer som befinner sig i byggnaden, inklusive säkra anläggningar för räddning av personer och för brandbekämpning, samt med avseende på brandspridning till byggnader och konstruktioner både på samma och angränsande tomter. Varje byggnad och varje konstruktion ska vara konstruerad på ett sådant sätt att de ger acceptabel säkerhet mot skador på egendom och miljö.”

"Bestämmelser om att anses uppfylla"

Överensstämmelse med prestandabaserade koder och föreskrifter som den ovan visas vanligtvis genom analys och/eller beräkningar som visar att en föreslagen design uppfyller målen, i motsats till de specifika kraven i föreskrivande koder. På grund av kostnaden som kan vara förknippad med att utföra en detaljerad analys tillåter de flesta prestandabaserade koder också användning av förhandsgodkända lösningar, ofta kallade "deemed-to-satisfy"-bestämmelser.

Att verifiera en förhandsgodkänd lösning är relativt enkelt och speglar nära processen som används för att följa standardföreskrifter. Att verifiera en föreslagen prestandabaserad lösning innebär dock fler utmaningar. I många länder råder det brist på brandskyddsingenjörer, vilket ofta leder till att dessa yrkesverksamma ombeds att hjälpa lokala myndigheter med designgranskningar. Denna situation kan leda till intressekonflikter, särskilt när ingenjörer är involverade i att granska varandras projekt, vilket potentiellt avskräcker objektiv kritik för att undvika konflikter.

Skillnader beroende på förväntningar och erfarenhet

Dessutom varierar ofta vad som anses vara en acceptabel prestandabaserad lösning beroende på kulturella förväntningar och lokala erfarenheter. När det gäller användning av brandsprinklers blev dessa skillnader särskilt tydliga i upprepade fallstudier som presenterades av olika nationella team under de halvårsvisa internationella konferenserna om prestandabaserade koder som anordnas av Society of Fire Protection Engineers (SFPE).

För att se ett exempel på dessa skillnader, ange din e-postadress till vänster för att ladda ner den fullständiga ”Guide to Promoting Automatic Fire Sprinkler Systems: A Road Map for Advocacy” (Guide till att främja automatiska sprinklersystem: En färdplan för påverkansarbete).

När du har laddat ner guiden, se kapitel 7, tabell 7-1, som illustrerar användningen av sprinkleranläggningar av flera nationella team som deltog i konferensen i deras förslag för skydd av fem unika byggnader från 1998 till 2006. De fem byggnaderna inkluderade en 40 våningar hög kontorsbyggnad, ett 28 000 m2 stort köpcentrum, ett 22 våningar högt hotell, ett stort internationellt transportcentrum och ett 30 våningar högt bostadshus för äldre.

Utöver kulturella fördomar påverkas prestandabaserade konstruktioner starkt av ett samhälles risktolerans och de antaganden som görs om brandtillväxt och storlek, hållbarhetskriterier, effektiviteten hos passiva brandskyddsåtgärder och tillförlitligheten hos sprinklersystem. Den globala bristen på professionellt erkännande och konsekventa standarder inom dessa områden påverkar också hur utbrett sprinklersystem införlivas i prestandabaserade brandskyddsstrategier.

Till exempel tillhandahöll IFSA delfinansiering för en studie från 2010 av designalternativ i byggnader med sprinklersystem, utförd av Fredrik Nystedt vid institutionen för brandteknik och systemsäkerhet vid Lunds universitet. Rapporten, som var avsedd att ligga till grund för en nordisk riktlinje för verifiering av designalternativ, omfattade en granskning av effektiviteten hos sprinklersystem och föreslagna designbrandar lämpliga för användning i sprinklerbyggnader, tillsammans med föreslagna hållbarhetskriterier. Studien inkluderade också vägledning om verifieringsmetoder för sprinkleravvägningar.

Kritik av prestationsbaserade koder

Prestandabaserade byggregler har kritiserats, särskilt efter Grenfell Tower-branden i London 2017, som krävde 72 liv. Tragedin utlöste omfattande krav på att ompröva Englands byggregler. År 1985 hade 306 sidor med detaljerade byggregler ersatts med endast 24 sidor med prestandabaserade krav. Bland dem som krävde reformer fanns Royal Institute of British Architects, som krävde tydligare och mer föreskrivande regler – inklusive obligatoriska sprinklersystem i alla nya och ombyggda bostadshus, i enlighet med föreskrifterna 37A och 337B i byggreglerna för Wales, eller som minst i bostadshus över tre våningar höga.

På många sätt fungerar incitamenten för användning av sprinklersystem i föreskrifter på liknande sätt som lösningar som anses tillfredsställande inom prestandabaserade system. Brandskyddsförespråkare bör fortsätta att främja positiva överväganden av aktiva brandsläckningssystem i båda regelverken.

När prestandabaserade koder inkluderar föreslagna eller obligatoriska antaganden – såsom sprinklersystemens tillförlitlighet, hållbarhetsgränser eller maximal brandstorlek – bör sprinklerförespråkare säkerställa att dessa värden är rimliga. Ett av de mer utmanande hållbarhetskriterierna relaterar ofta till visuell skymning. Brandtester har visat att sprinkleraktivering ibland kan öka visuell skymning, eftersom släckprocessen stör förbränningscykeln och släpper ut oförbrända partiklar och ånga i luften nära branden. Både brandmän och forskare har dock konsekvent betonat att inte all "rök" är densamma. Aerosolen som produceras under sprinklerkontrollerade bränder tenderar att vara mindre giftig och mindre irriterande för andningssystemet än rök från okontrollerad förbränning.

Vikten av automatiska sprinklersystem

En av de främsta anledningarna till att sprinklersystem fungerar så effektivt inom prestandabaserade designramverk är att dessa metoder ofta förlitar sig på deterministiska modeller, där värmeutvecklingshastigheten är en kritisk faktor. Eftersom temperaturer, rökgenerering och giftig gasproduktion alla är direkt kopplade till värmeutvecklingshastigheten, minskar sprinklersystemens förmåga att begränsa och undertrycka den hastigheten avsevärt brandens skadliga effekter. I många fall, till exempel vid design av rökkontrollsystem, är det inte möjligt att utveckla en adekvat lösning utan att först definiera en maximal brandstorlek. Automatiska sprinklersystem är ett av de viktigaste verktygen som gör detta möjligt – och en av nycklarna till att främja en riskbaserad strategi för brandsäkerhet genom en prestandabaserad kodmiljö.

Håll utkik efter nästa blogginlägg i den här serien som är baserat på guiden. Det lyfter fram innehållet i kapitel åtta, ”Sprinklermandat eller skatteincitament genom lagstiftning”.

För mer information om strategier för att främja en ökad användning av automatiska sprinklersystem, ange din e-postadress ovan för att ladda ner den fullständiga ”Guide to Promoting Automatic Fire Sprinkler Systems: A Road Map for Advocacy” (Guide för att främja automatiska sprinklersystem: En färdplan för påverkansarbete).